Var tar tiden vägen?

1 juni 2016

Det är en fråga jag ofta begrundar mig över. Ibland känns det som om man inte hinner med. Ena dagen är man 12 år och drömmer om ett bröllop med Brian i Backstreet Boys och sedan är man plötsligt gråhårig (få strå!), bostadsägare, pensionssparande, 30 år och inte att glömma fru och en mamma. Vad hände?

Igår fastnade jag i mina fotoalbum. Tittade på gamla bilder på Harry- gammalt, alltså förra året. Men under det här året har det hänt så mycket. Harry kan nu plötsligt gå, skratta, snacka, trotsa. Det är galet hur livet funkar.

Hittade i alla fall några guldkorn som jag kan bjuda på. Så som den här;


Min underbaraste Harry! Jag är bara lite partisk ;) 

4 kommentarer:

  1. Ja, när det kommer till barnen går det verkligen fort. Min "bebis" blir två i augusti. Inte klokt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha ja det är inte klokt vad tiden går. Undrar när man egentligen kommer sluta kalla dem sina bebisar? När de är 20 kanske ;)

      Radera
  2. Åh, men vilken sötnos! Ja, tiden går verkligen fort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja tiden bara rusar :) Gäller att passa på att njuta av stunden, dock är inte det lättaste. Ibland glömmer jag själv bort det.

      Radera