Sjuk bebis = sjukt lite skrivtid

31 jan. 2016

Det var väntat, det är förkylningstider men ändå, att se lilla Harry med rinnande näsa... det krossar mammahjärtat. Usch vad hemskt det är även om det tillhör "vardagen" när man har barn. Jag förmodar att det inte lär vara sista gången han är förkyld. Bara fasar inför dagis.

Vilket som. Skrivandet går i helgen lite långsammare fram. Jag har skrivit ut manuset och läser igenom det igen. Mycket lättare att hitta fel när man läser det på papper. Tycker också att jag får bättre flow i läsandet vilket betyder att det är lättare att upptäcka om dialogerna o etc inte funkar. Det finns egentligen bara fördelar med att läsa på papper... eller bortsett från att det tar tre år att skriva ut det (önskar mig en ny skrivare) + att det egentligen inte är särskilt miljövänligt... men vad gör man inte för sin kära dröm?

Nu åter till att torka liten bebis näsa.



4 kommentarer:

  1. Även om det hör till vardagen är det jättejobbigt med förkylda bebisar. Jag vänjer mig aldrig. De snorar och får svårt att både äta och sova när de inte kan andas genom näsan. Man tycker så synd om dem. Hoppas Harry kryar på sig snart :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är verkligen synd om dem, och jag själv känner mig så hjälplös. Torkar snor, suger snor, kramar i mängder men inget tycks hjälpa. Men nu äntligen har det gett med sig och jag har min energifyllda och glada Harry tillbaka :) Men fasar redan inför nästa gång...

      Radera
  2. Alltså, det där mammahjärtat - det kom verkligen DIREKT efter förlossningen! Lär väl få leva med det tills man dör nu... :) Härligt att skrivandet går framåt, det gör det faktiskt här också! Snäll bebisplutt har sovit 2 timmar i vagnen efter dagens promenad. Nästan så att mamma vill väcka honom och gosa lite nu, men jag antar att det är en dålig idé... :P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så härligt att du också hinner med att skriva! Men kan förstå att du saknar honom efter 2 timmar. Det är konstigt det där, det är skönt med en stund för sig själv samtidigt som man saknar dem galet mycket- går inte alltid ihop. Det är väl det där mammahjärtat som styr en :)

      Radera