Gillian Flynn bjuder på mörker

14 jan. 2015


Trots det stora jublet bland bokbloggarna förra året så läste jag inte Gillian Flynns bok Gone Girl.
Jag läser ju inte deckare, tänkte jag bestämt och vägrade att följa trenden. För mig är deckare enformigt och den här jakten på vem som har gjort vad är tråkig i längden. Men i alla fall, allt detta ändrades när jag såg filmen Gone Girl och inte kunde slita mig. Jag förvånades över vilka karaktärer Gillian Flynn hade skapat och fascinerades över den spännande och originella handlingen. Sen när jag i julklapp fick en bokbox innehållande tre av Gillian Flynns böcker; Gone Girl, Mörka platser och Vassa Föremål, kunde jag inte längre stå emot. Det var dags att ge mig in i deckarträsket. 

Vassa föremål försvann i ett nafs, jag kunde inte släppa boken. Det var inte bara att boken var spännande och intensiv utan det som jag tycker Gillian Flynn gör bäst är karaktärer. Larry Brooks i sin bok Story Engineering skriver över 50 sidor om hur viktigt det är att få till en dynamik i sina karaktärer och gör dem verklighetstrogna med mänskliga brister och allt som det innebär. Han talar även om hur kunskap om psykologi kan komma väl till hands när man skapar dessa underverk till karaktärer. Gillian Flynn lyckas med allt detta och om inte hade både Mörka platser och Vassa föremål platsat i den vanliga trista deckarbubblan. När jag läste böckerna stannade jag emellanåt upp bara för att skrika åt min man, "Detta är ju bara så sjukt"/ "Nej, så kan man ju inte göra". För det är sjuka saker i dem här böckerna, verkligen skumt, ibland så pass att jag undrar hur man kan komma på något sånt. Tummen upp!

Men nej, även om jag gillade just dessa böckerna så kommer jag inte fortsätta läsa deckare utan jag föredrar att sitta kvar under min korkek och läsa massa romance för att emellanåt pausa med lite fantasy :)








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar